En trygg partner som skapar ordning, tydlighet och lugn i ditt företags ekonomi.
Reglerna börjar gälla den 1 januari 2026.
Det fasta beloppet blir 322 400 kr (4 inkomstbasbelopp).
Syftet är att göra utdelning i små aktiebolag enklare och mer förutsägbar.
Från och med 1 januari 2026 ändras 3:12-reglerna, de regler som styr hur utdelning och kapitalvinst i fåmansbolag beskattas. För de flesta bolag innebär det att utdelning blir enklare att beräkna. Alla bolag får ett fast grundbelopp plus ett lönebaserat belopp.
I dag finns två sätt att beräkna utdelningsutrymme. Från 2026 ersätts de av en modell med ett fast grundbelopp och möjlighet till lönebaserat utrymme, utan krav på en viss ägarandel eller eget löneuttag.
Varje företag får ett fast belopp på fyra inkomstbasbelopp per år (4 IBB). För utdelning under 2026 motsvarar det 322 400 kronor.
Beloppet gäller per företag, inte per delägare.
Om du äger andelar i flera bolag kan du inte tillgodoräkna dig mer än totalt 4 IBB i grundbelopp.
Möjligheten att beräkna ett lönebaserat utdelningsutrymme finns kvar, men blir enklare.
För att räkna ut det lönebaserade utrymmet utgår man från företagets totala löner för året. Från detta belopp görs ett avdrag på 8 inkomstbasbelopp (644 800 kr) per delägare.
Hälften av det som återstår får sedan läggas till som lönebaserat utdelningsutrymme.
Exempel:
Bolaget har löner på 1 000 000 kr.
1 000 000 – 644 800 = 355 200 → hälften = 177 600 kr i lönebaserat utdelningsutrymme.
Det är först aktuellt att räkna på lönebaserat utrymme om de sammanlagda lönerna för året överstiger 8 IBB (644 800 kr).
Den tidigare spärren om att utdelningsutrymmet högst får motsvara 50 gånger delägarens lön ligger kvar.
Kravet på att ägaren eller närstående måste ta ut en viss lön tas bort, liksom kravet på att äga minst 4 % av aktierna.
Grundbelopp + eventuellt lönebaserat utrymme = ditt utdelningsutrymme (gränsbelopp för lågbeskattad utdelning)
Från 2026 ska gifta delägare i samma fåmansföretag räkna lönebaserat utrymme tillsammans.
Paret gör ett gemensamt löneavdrag på 8 IBB som sedan delas lika – i stället för att varje person gör ett eget avdrag.
Exempel – ogifta delägare:
2 000 000 – 1 289 600 (16 IBB) = 710 400 → hälften = 355 200 kr i lönebaserat utrymme
Exempel – gifta delägare:
2 000 000 – 644 800 (8 IBB) = 1 355 200 → hälften = 677 600 kr i lönebaserat utrymme.
Utrymmet gäller för bolaget och fördelas sedan mellan delägarna utifrån ägarandel.
Uppräkningen av sparat utdelningsutrymme tas bort, liksom de alternativa metoderna för att beräkna omkostnadsbelopp.
Från 2026 får man, när man beräknar omkostnadsbeloppet, bara utgå från vad man faktiskt betalat för aktierna, plus eventuella tillskott.
Det går fortfarande att räkna upp omkostnadsbeloppet, men bara på den del som överstiger 100 000 kronor.
För befintliga aktier gäller övergångsregler fram till och med 2028, då de gamla metoderna fortfarande får användas.
Definitionen av dotterbolag i löneunderlagsreglerna ändras, vilket gör det möjligt att räkna in löner från fler bolag än tidigare.
Tidsgränsen i vissa karensregler kortas också – från fem till fyra år.
Det innebär att man snabbare slutar omfattas av 3:12-reglerna efter att man slutat vara aktiv i bolaget, även om man fortfarande äger aktier.
Från 1 januari 2026 införs nya 3:12-regler för fåmansbolag.
De tidigare två beräkningsmodellerna ersätts av en gemensam.
För de flesta bolag handlar förändringarna framför allt om att reglerna blir tydligare och enklare att tillämpa.
Hur du kan tänka kring lön, pension och utdelning kan du läsa mer om här.
Publicerad av CO Redovisning AB
.svg)
Läs fler artiklar.svg)
.svg)
.svg)